Till Prag med kärlek

Till Prag med kärlek

God mat, många skratt, nya vänner och en stad full av fantastiska berättelser. Följ med till Tjeckiens historiska och vackra huvudstad med Sveriges främsta Pragspecialist Ölvemarks Holiday – och förstå varför det kan bli ett minne för livet.

Nu får du koppla i turbon om inte gruppen bakom oss ska komma ifatt!

Det är Urban från Perstorp som fäller kommentaren. Hela vårt gäng viker sig av skratt. Vår reseledare Gustav är så full av berättelser och vill så gärna att vi ska höra dem att han ibland hamnar i tidsnöd.

Just nu står vi inträngda i ett av rummen i det tjeckiska bryggeriet vi besöker. Gustav vill så gärna berätta om alla aspekter av öltillverkningen, men det finns fler grupper på besök här och vi hör hur de närmar sig i korridoren. Han ökar takten, munnen går i trippel hastighet och det ser verkligen ut som att han kopplat i turbon.

Vi backar två dygn, till Öresundsterminalen i Malmö. Avfärd mot Prag 8.10. Väskor lastas in, folk tar plats i bussen.

Efter att ha åkt ett par timmar är vi framme i Gedser på södra Falster i Danmark. Redan här, när vi äntrar färjan Kronprins Fredrik som ska ta oss över sundet till Rostock och Tyskland, känns det som att de flesta har lärt känna varandra. Ölvemarks Holiday har förbokade bord på färjan och vi sitter tillsammans och äter. Man hör olika dialekter – nordvästskånska, småländska, ja, till och med klingande finlandssvenska – och det är högt och lågt i diskussionerna, från vardagaspolitik till gårdagskvällens Champions League-omgång.

Framför allt slår det mig att folk har genuint roligt ihop. Det är inget påklistrat, inget förljuget. Jag som är aningen blyg av naturen förundras över hur fort folk har funnit varandra.

Vi är på resande fot hela dagen, men ingen tycker tiden är lång. Tvärtom sprids en genuin glädje, ofta uttryckt i skratt och skämt. En stor del i detta har reseledaren Gustav och busschauffören Ulf, som hela tiden ser till att humöret är på topp. När vi anländer till Hotel Duo i nordöstra Prag är folk trötta, men inte slagna.

Fredag morgon är det dags för första utflykten: stadsrundtur i Prag. Det här visar sig vara en utflyktssugen grupp, 35 av de 39 resenärerna ska följa med. Roligt att många är intresserade och vill följa med, säger Gustav med ett nöjt leende och slipar på sina berättelser i huvudet.

Man pratar om ”våren i Prag” men det är en fantastiskt vacker stad oavsett årstid och inte minst i strålande septembersol. Gustav tar oss runt alla sevärdheterna utan att stressa. Vi ser St Vitus-katedralen och kungliga slottet, vi promenerar i maklig takt över Karlsbron och flanerar genom de gamla judiska kvarteren. Hela tiden är Gustav ciceron med historiska redogörelser, spännande anekdoter och en outtröttlig vilja att få alla att känna sig inkluderade. Det är inte utan att man blir imponerad av denne 23-årige civilekonomstudent från Sölvesborg.

Redan under den första utflykten har man lärt känna de olika resenärernas lynne. Urban och Carola från Perstorp som håller handen och ser nykära ut, trots att de varit tillsammans i 30 år. Ingemar och Lena, pensionärsparet från Åhus, som är resans spjuvrar, alltid redo för upptåg och skratt. Och så Viorel från Jönköping, som utan tvivel är gruppens flitigaste fotograf.

På fredagkvällen väntar ”tjeckisk afton”; kött på svärd, mörkt tjeckiskt öl och dans till orkester på en lokal ölstuga. Nästan alla på den här resan är 50 +, vilket sannerligen inte hindrar folk från att ha kul – kanske är det tvärtom en fördel? Gänget är inga nybörjare på att roa sig, om man säger så!

Lördagen bjuder på besök på Kozel-bryggeriet i den lilla staden Velké Popovice strax sydost om Prag. Vi går rundtur, smakar av ölet direkt från källan och kan sedan handla med oss godsaker från deras affär.

Denna helg hålls det Klobáskofest utanför bryggeriet. Det betyder hemmagjorda korvar med surkål, rustik musik samt fyllda ölkranar. Vi tar in atmosfären och njuter i solskenet.

Sista kvällen i Prag tillbringas på floden Moldau. Vi glider fram under broarna på vår båt, äter och trivs tillsammans, allt medan skymningen lägger sig över staden. Det enda som stör är den där envetna dragspelsmusikanten i ena hörnet av salongen. Kan ingen ge honom en öl?

Jag försöker i flera omgångar fråga mina medresenärer vad det är som gör att de väljer Ölvemarks Holiday när de vill ut och resa. Är det priset? Det är synnerligen prisvärt att åka på det här viset. Och visst, det är en faktor, men långt ifrån den viktigaste. Det visar sig att nästan alla svarar ”bekvämligheten” och ”gemenskapen” som väsentligaste beståndsdelar.

Själv hade jag inte riktigt tänkt att det är bekvämt att sitta i en buss hela vägen till Prag när det tar en och en halv timme att flyga – men man menar snarare att det är bekvämt i det att man tas om hand hela vägen från start till mål. Birgitta från Ljungby konstaterar att ”Ölvemarks sköter om oss”.

Det är förbluffande hur nära vi hinner komma varandra under de här dagarna. Jag vet nu hur det gick till när Ingemar slutade röka för 20 år sedan, jag är välbekant med både Idas glutenallergi och Anders oro över Halmstads BK:s dystra säsong. Jag hade själv aldrig trott att jag skulle uppskatta resan så mycket som jag gör. Och en stor anledning till att jag trivs är just gemenskapen. Det blir vemodigt att skiljas från gänget när vi är tillbaka på hemmaplan.

På söndagsmorgonen är det bagarväckning i Prag. När vi framåt kvällen åker upp på Öresundsbron ser vi att det regnar i Sverige, men det bekommer ingen ombord. Gustav smyger i gång Barbados ”Kom hem” i stereon och alla i bussen sjunger med och klappar takten. Vi har så mycket mer med oss hem än vad vi hade när vi åkte: nya upplevelser, nya lärdomar och nya vänskaper.